Klädesholmen och Koholmen
Ön Klädesholmen är
bebyggd sedan i alla fall 1500-talet, säkerligen ännu tidigare. Ytterligare
information finns på Klädesholmens Samhällsförenings hemsida.
Den intilliggande ön
Koholmen började bebyggas i större omfattning i och med att ön fick sin första
detaljplan 1888. Före den tidpunkten fanns endast kyrkan och två sillsalterier
på Koholmen, ännu tidigare under sillperioderna fanns även ett trankokeri i Solviken.
Eftersom öarna var
”kronoholmar” förvaltades dessa av Lotsverket. 1917 sålde Kronan öarna
Klädesholmen och Koholmen till Klädesholmens municipalsamhälle.
Klädesholmens
Vägförening bildades den 6 mars 1959 enligt 3 kap. i ”Lagen om Enskilda vägar”,
förrättningen genomfördes av förfogandelantmätare Sven H. Pettersson. Att en
vägförening bildades är en följd av att Tjörns kommun i samband med
kommunsammanslagningen valde ”enskilt huvudmannaskap” för förvaltning av
enskilda vägar.
Det innebär att alla som
har nytta av vägsystemet är med och delar på kostnaderna för respektive
samhälles vägsystem. Om kommunen istället valt ett ”kommunalt huvudmannaskap”
hade kostnaderna i stället budgeterats över kommunalskatten. Efter bildandet av
Klädesholmens vägförening har omprövning skett vid ett flertal tillfällen.
Nya stadgar antogs på föreningsstämman 2016-10-25.
Föreningen lyder numera under Lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150), se även SFS 2012:184.
Verksamhetens omfattning
Alla enskilda vägar på
Klädesholmen – Koholmen.
Samtliga
parkeringsytor med undantag av: skolgården, hamnområden och den asfalterade
ytan Strandgatan 57 – 59.
Lekplatserna i
Hästevik, södra Stenvik, lekplats och bollplan vid badplatsen samt grönområdet
Brunnsparken.
Vägbelysningen på
Klädesholmen och Koholmen med undantag av hamnområdena.
Vägföreningen är inte
huvudman för allmänplatsmark inom området.