Klädesholmen och Koholmen


Ön Klädesholmen är bebyggd sedan i alla fall 1500-talet, säkerligen ännu tidigare. Ytterligare information finns på Klädesholmens Samhällsförenings hemsida.

Den intilliggande ön Koholmen började bebyggas i större omfattning i och med att ön fick sin första detaljplan 1888. Före den tidpunkten fanns endast kyrkan och två sillsalterier på Koholmen, ännu tidigare under sillperioderna fanns även ett trankokeri i Solviken.

Eftersom öarna var ”kronoholmar” förvaltades dessa av Lotsverket. 1917 sålde Kronan öarna Klädesholmen och Koholmen till Klädesholmens municipalsamhälle.

Klädesholmens Vägförening bildades den 6 mars 1959 enligt 3 kap. i ”Lagen om Enskilda vägar”, förrättningen genomfördes av förfogandelantmätare Sven H. Pettersson. Att en vägförening bildades är en följd av att Tjörns kommun i samband med kommunsammanslagningen valde ”enskilt huvudmannaskap” för förvaltning av enskilda vägar.

Det innebär att alla som har nytta av vägsystemet är med och delar på kostnaderna för respektive samhälles vägsystem. Om kommunen istället valt ett ”kommunalt huvudmannaskap” hade kostnaderna i stället budgeterats över kommunalskatten. Efter bildandet av Klädesholmens vägförening har omprövning skett vid ett flertal tillfällen.

Nya stadgar antogs på föreningsstämman 2016-10-25.

Föreningen lyder numera under Lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150), se även SFS 2012:184.


 

Verksamhetens omfattning

Alla enskilda vägar på Klädesholmen – Koholmen. 

Samtliga parkeringsytor med undantag av: skolgården, hamnområden och den asfalterade ytan Strandgatan 57 – 59.

Lekplatserna i Hästevik, södra Stenvik, lekplats och bollplan vid badplatsen samt grönområdet Brunnsparken.

Vägbelysningen på Klädesholmen och Koholmen med undantag av hamnområdena.

Vägföreningen är inte huvudman för allmänplatsmark inom området.